september 4th 2012 archive

Allt är möjligt

Min fina svägerska hittade denna artikel från dagens Paralympicsblogg och det är så sjukt inspirerande att se vad man kan göra med två fötter.

Vissa saker är omöjliga. Frågan Matt Stutzman och du får ett annat svar. I går vann amerikanen silver i herrarnas bågskyttefinal. Guldmedaljören, Finlands Jere Forsberg, sitter i rullstol. Men han har två armar. Matt Stutzman har inga. 30-åringen föddes utan några och för läkarna var det ett mysterium. När han skulle välja en hobby i livet valde han bågskytte. Omöjligt sa vissa. Icket sa Stutzman.
– När folk frågar hur jag skjuter bågen, säger jag: ”Med mina fötter, gör inte alla det?”.
Stutzman förlorade finalen. Men han visade världen att allt är möjligt. (av Malin Wahlberg på Sportbladet)

http://bloggar.aftonbladet.se/paralympicsbloggen/2012/09/dagens-inspiration/

Gosigt

20120904-181327.jpg Josef ville bädda ner lillebror bland alla fina nallar som han fått och det ser faktiskt ganska skönt ut.

Jag är en tjockis

Jag vet att jag säkert fortfarande räknas som nyförlöst och borde ta det lugnt och vila ett tag till men jag kan inte för nu är jag fan less på att vara en tjockis. De första 10 kg har redan rasat av men de är ju de enkla kilorna som man inte behöver lyfta ett finger för att tappa. Nu återstår 12 tuffa kilon innan jag är nere på min målvikt som är strax under 60 kg. Till en början så ska jag inte vara så hård mot mig själv utan målet är minst tre träningspass i veckan ( långpromenader och gymmet) samt att sluta ”fika” varenda dag. Jag har alltså inte tänkt att börja extrembanta med knäppa dieter eller springa en mil om dan för då kommer jag bara att bli sur och grinig och mjölken kommer garanterat att försvinna från brösten. En sak som irriterar mig fruktansvärt är mammor som är så utseendefixerade att barnet inte får mjölk för att mamma måste bli smal igen fort. Idioti!!! Däremot så tycker jag att man ska gå ner i vikt efter förlossningen för att orka med att leka med barnen och vara en glad och pigg förebild. Sen så ljuger jag för er om jag inte säger att jag självklart vill se bra ut och ha en kropp som jag är stolt över. Men ett tag till så får jag nog gå i mammakläderna. Med Josef så tog det 1 år att tappa alla 24 kg så mitt mål denna gång är att vara fitt igen till våren. Jag kommer uppdatera en gång i månaden och berätta hur det går. Belly Bandit köpte jag  när Josef var liten och det är en fantastisk korsett som hjälper en med hållningen, framförallt när man är ute och går. Sen så passade jag även på att köpa nya promenadskor när jag var på stan senast. SÅ NU KÖR VI!