Jag har aldrig haft någon allergi eller varit överkänslig mot något. Men att man kan drabbas av allergi/överkänslighet i vuxen ålder har jag hört talas om, men som allting annat så tror man inte att det ska drabba en själv.

Jag pratar om den lilla delikata nöten vid namn hasselnöt.

Det är inget jätte allvarligt som gör att jag blir sjuk men hela munnen börjar klia och halsen sväller upp. Jag upptäckte detta i höstas då vi gjorde en dessert med choklad och hasselnötter och efter några tuggor så började jag bli riktigt skraj. Efter detta så har jag prövat att ta en nöt för att se hur jag reagerade men då inte i lika stor mängd som första gången. Jag kände då av det lite gran.
Nu ikväll så tog jag en näve nötter från en nötblandning utan att tänka och nästan direkt så insåg jag mitt misstag. Så nu sitter jag här med svårigheter att svälja och svär för mig själv.

Jag måste lära mig att vara mer försiktig och inte äta dessa nötter så är det bara. Jag tror att överkänslighet mot denna nötsort är väldigt vanligt och rent medicinskt så går det inte att göra något utan det är bara att undvika.

Men irriterande är det!

Igår så var vi då i Kurrajärvi som ligger mellan Övertorneå och Överkalix. Det är min mammas hemgård där hon är uppväxt. Det ligger jätte vackert vid en sjö och när jag var liten så var det en stor bondgård. Idag så är dock alla djur borta och det är 5 km till närmsta granne och 5 mil till närmsta affär.

Min morfar som fortfarande är en pigg gubbe blev extremt glad och överraskad över allt folk som kom och firade han. Totalt så var vi nog 40-50 personer som åt smörgåstårta och tårta. Det syntes att han sken upp och mös av sällskapet vilket var otroligt kul. Att han dessutom är barnkär och fick sitta och mysa med Melvin i famnen betydde nog också en del.

Även Josef skötte sig jätte bra igår. Han sicksackade mellan alla ben och busade på. När trubaduren tog en paus så hade han och en dam från Finland en egen liten föreställning då de spelade gitarr och sjöng. Sen hjälpte han Cecilia att diska och när alla gått så försvann han ut i köket och det blev lite för tyst. Vi gick dit för att titta och upptäcker då att pojken har hittat ölförpackningen, öppnat denna och satt glatt med en ölburk i handen. Buspojke!

Eftersom pojkarna sov nästan hela vägen upp så kom vi inte i säng förrän 23:00 men vad gör väll det när det är jubileum som firas.

Nu har vi drygt tre timmars bilfärd hem och tyvärr så verkar alla renar ha gömt sig för det hade varit kul att fånga några på bild.