Idag så har vi haft uppföljning med vår ortopedläkare om Melvins skolios. Som vanligt ett ganska kort möte där den främsta anledningen till besöket var att han ville träffa oss och höra hur det går med korsettanvändningen. Han kunde konstatera att korsetten gör nytta genom att hålla ryggraden under den kritiska gränsen för när lungfunktionen påverkas och med blotta ögat så ser det ut som att kröken och rotationen blivit mindre. Men detta säger egentligen inte så mycket utan mer konkret resultat kommer vi få i juli då det är dags för nästa rötgen. Som jag skrivit tidigare så får barn inte utsättas för mycket strålning utan enbart ”nödvändig”.
Passade också på att fråga om den långsiktiga planen för behandlingen och fick det svar som jag redan visste men egentligen inte ville höra.
Melvin kommer att få leva med korsetten tills han växt färdigt dvs sena tonåren och eventuellt även kirurgi med magnetförlängande implantat vid 10 års åldern. Detta är dock enbart möjligt under ett par år och sen kanske korsett igen innan slutlig steloperation.
Fakta som jag måste acceptera även om det idag känns jobbigt. Det är en glädje att vi har en liten kille som numera accepterar korsetten bra och han kommer inte ha så stor erfarenhet av att vara utan.
Men vi håller humöret uppe.