Mina barn är lite flygtokiga och efter att de själva fått packa sina små ryggsäckar så promenerade de förväntansfulla in på flygterminalen. En timme är ganska lagom att flyga med så här små eftersom man i princip bara hinner fika och pyssla lite innan det är dags för landning igen.
Nu är vi hemma hos min pappa och barnen har nyss somnat tillsammans
i moster Fridas säng.
Imorgon vid 8 bär det av mot tv-huset på Gärdet och jag försöker inbilla mig att det inte är en så stor sak och inget jag behöver vara nervös för. Men nog har jag fjärilar i magen alltid. Vill så gärna få fram mitt budskap om att vi alla är lika värda och som förälder så klarar du så ofantligt mycket mer än vad du tror, så länge du tror på ditt barn och ger det oändlig kärlek. Men jag kan inte vara mer än mig själv och även om det finns så mycket jag skulle vilja säga så hinner man inte det på 15 min. Vi får ta det som det kommer och hoppas att något gott kommer därav.