Fingermat

Vid middagsbordet så brukar även Melvin få sitta med och titta på oss när vi äter. Det börjar märkas så tydligt nu att han intresserar sig för vad vi gör och vill gärna smaka eller ha något eget att tugga på. Jag kom på att vi har smörgåsrån i skafferiet så jag plockade fram ett sådant som han med förtjusning satt och sög på. Då började jag fundera på hur det var med Josef när han var i samma ålder. Om jag minns rätt så var han i princip beroende av majskrokar och så fort han blev missnöjd så kunde man ge han en magisk pinne som han satt och roade sig med länge. Melvin har exakt samma behov men problematiken är att han inte än kan hålla i dem själv. Så att inta en middag får vi numera göra med en hand medan den andra håller i kexet åt Melvin. Det är en lösning som fungerar men den är inte optimal.

Idag så hade vi ett kort träningspass där vi övade på att sitta uppstyltad med kuddar omkring. Viljan finns men balansen är inte där än och jag tror rekordet blev ungefär 2 sek. =) Jag ska inte stressa fram något som inte är där än men man måste ju öva lite för att lära sig.