Det finns så mycket som man kan lära sig av livet.
Den årliga seriefinalen i supertrean avgjordes idag och förväntningarna från barnens sida har varit höga under veckan. Kommer du vinna pokalen pappa? Har vi hört om och om igen. Förra året blev det förlust men i år blev det seger och en nöjd Josef fick tillslut hålla i pokalen.
Stolt liten kille hemma idag som mer än gärna visar upp sin nya ”coola” cykel och alla finesser som finns på den. Tydligen tankar man bensin i den genom att hålla in handbromsen 🙂
Vi var runt på flera ställen igår och kikade på olika modeller men efter att Melvin först gjorde en ordentlig krasch på ena affären och Josef sedan kraschade på nästa, så lämnade vi stan utan cykel och två gråtande barn. Men idag hämtade jag Josef efter lunch och bara vi två åkte in och köpte en cykel. Det var extremt svårt att välja storlek då Josef är för lång för 16 tum men lite för kort för 20 tum. Det blev tillslut den större modellen som förhoppningsvis ändå räcker i minst två år framöver. Nöjda över köpet delade vi på en glass innan vi åkte hemmåt igen.
Vet inte om jag tidigare berättat men jag och en vän har i alla fall startat upp cirkelträning på gymet för byns tjejer. En otroligt rolig stund som jag ser fram emot hela veckan. Jag såg ett klipp på en träningssida där en mamma tränade med sitt spädbarn här om dagen och gjorde en liten utmaning till tjejerna. Så här är mitt bidrag med en 2 1/2 åring. Lite smått kaos men en väldigt san bild av hur det kan se ut i vardagen.
Vi har pysslat lite i helgen och förvandlat en tråkig vit vägg till något mer personligt.
I lördags så sålde jag bort en del barnkläder på en klädbytardag. Idag spenderades förtjänsten och pengarna räckte till en veckas middagar och ett lego ninjago som vi ikväll suttit och byggt ihop.
Jag har inte velat skriva så mycket om detta på bloggen tidigare då det varit ett pågående ärende men idag så fick vi hem brevet om att allt vårt slit har lönat sig.
Som bekant för många så upptäcktes det att Melvin utvecklat en skolios i maj 2013. Förutom att utreda och påbörja behandling så anmälde vi sjukdomen till vårt försäkringsbolag. I december 2013 så vi fick vi ett brev hem om att deras medicinska rådgivare ansåg att Melvins skolios hade ett samband med den medfödda amelin och därför var undantagen i barnförsäkringen. Denna åsikt delades inte av oss och vi ifrågasatte vad bedömningen grundades på? Tre barnläkare som undersökt Melvin innan skoliosen upptäcktes och en röntgenundersökning vid 6 mån påvisade att skoliosen inte var synlig innan 9 månader Vår behandlande läkare för skoliosen och förvisso överläkare på Norrlandsuniversitets sjukhus hjälpte oss tillslut med ett intyg där han förklarade sin syn på det möjliga eller inte möjliga orsaks sambandet. Forskningen är begränsad men det finns en studie som påvisar samband mellan osymmetrisk kroppsutformning och skolios. Men Melvin är inte osymmetrisk så detta borde motbevisa den första läkarens utlåtande. Jag tror ärligt inte att han visste om hur Melvin ser ut för han påpekade ett samband med obalans i kroppsutformningen. Att man inte tar reda på vad man grundar sin medicinska bedömning på gjorde mig fruktansvärt irriterad och vi var fast beslutna om att vi ska göra allt för att motbevisa hans påstående. Hur som helst så var i alla fall vår överläkare på en världsomfattande skolios konferens som hölls i Europa nu i höst. Han tog upp vårt fall med världens ledande doktorer som resonerade sig fram till att dessa två diagnoser i vårt fall ska särskiljas. Det tog ett år att få fram all relevant medicinsk information men i början på december förra året så fick vi iväg överklagan. Det har varit några nervösa månader men idag så fick vi äntligen beskedet om att de ändrat sin bedömning. En stor seger för en privatperson anser jag och extremt viktig för Melvins framtid då vi inte vet hur skoliosen kommer att påverka han genom livet.
Rent ekonomiskt om någon undrar så förändras inte så mycket mer än att vi får ersättning för den tid som Melvin kommer att vara inlagd på sjukhus för operation samt eftervård i hemmet. Även resekostnader och tillägg för beviljat vårdbidrag borde ingå men detta ska jag titta närmare på. Invaliditetsersättning utbetalas till Melvin när behandling är slutförd och framtida arbetsförmåga kan utredas. Dvs när han fyllt 18 år eller liknande.
Slutsatsen av detta är att ni ska aldrig ge upp om ni betvivlar en bedömning och även små personer kan ibland vinna mot jättar!
Efter snart tre veckors vabbande till och från med barnen, så ligger Melvin just nu bredvid mig och sover och jag fäller en tår och tänker att detta gör oss starkare och vi ska klara av alla motgångar som kan dyka upp under livets gång. Jag älskar alla mina grabbar så ofantligt mycket!
Har inte kommit mig för att skriva på länge då förra veckan var fullproppad med studier och febriga barn. Eller rättare sagt så hade Melvin en släng av tre dagars febern förra helgen och Josef denna helg. Varför de allt som oftast får feber på helgerna är ett mysterium men ganska så praktiskt då vi oftast inte har något planerat utan kan ligga i soffan och mysa framför en barnfilm eller två.
Förra torsdagen var dock en spännande dag för Melvin då han och pappa på morgonen var till tandläkaren för första gången. Inga tandtroll syntes till och tandläkaren fick till och med räkna alla de små 20 tänderna. Sen så åkte jag och Melvin iväg till stan för en stund rörelselek på habiliteringen. Det var två timmar med bus, lek och sång för att på olika vis träna koordinatorn, balans och liksidighet mm. Otroligt väl anordnat och nu på torsdag så ska vi dit igen och busa lite mer.
Att människor engagerar sig och tar sig tid till att hjälpa andra är en jätte fin gåva. I helgen så fick vi mota gåvor från individer som med omsorg och kärlek sytt kläder till vår minsta son. Att ta emot är svårt och jag vet inte riktigt hur man på bästa sätt tackar men i och med detta inlägg så vill jag säga att vi uppskattar ert hantverk och Melvin tyckte det var jätte roligt att få öppna det stora paketet och se allt som var däri.
Tack alla ni fina där ute för kärleken er!
I vilka vinklar måste bilbanan vara för att den batteridrivna bilen ska orka upp för backarna och inte få för hög fart så den sladdar ur vid nedförsbackarna? Mycket trixande blev det för fyraåringen men roligt och utmanande.
Testade idag att göra de omtalade grönkålschipsen med grabbarna. Lätta och roliga var de att göra men ingen superhöjdare smakmässigt tyckte någon av oss. Men har suttit och tryckt i mig några ändå eftersom det sägs att de ska vara så nyttiga 🙂
