Midsommarafton började med ett besök inne i byn för att få dansa kring midsommarstången. Sen blev det fiskedam, åka bakom hästen på skrindan och fika. Så himlas trevligt att byn anordnar detta firande speciellt för barnen våra och kul är det när det kommer så mycket folk.

Jag har haft en ovanligt gnällig och klängsjuk pojke de senaste två dygnen. Tänderna håller mest troligen på att explodera upp i munnen och detta har gjort att Melvin har haft 38-40 gradig feber sedan tisdags. Mellan febertopparna så är han ändå glad och kämpar på men det märks att allt inte står helt rätt till. Jag får inte heller stoppa in fingret och massera tandköttet som han gillade tidigare utan det är svullet och gör ont. Läggningen och nätterna är inte heller vidare roliga, han vaknar var annan timme men somnar om lätt om man lägger sig bredvid han. Hoppas detta går över snart både för han och vår andras skull!

Sen så har Josef fått en ny vagel i ögat. En lika stor och hemsk som han hade för några veckor sedan. Han är som tur var inte så störd av den, det ser mest roligt ut. Lite som om han varit med om ett stort slagsmål.

Nu öser regnet ner här i norr och vi håller oss inne idag tänkte jag. Jag hade tur att förskolan skulle på utflykt till skogen idag för de kom och hämtade upp Josef här hemma. Bara på med regnkläderna och pussa hej då och sen skuttade han glatt iväg med fröken i handen.

Jag har en liten pojke som inte går utanför dörren utan sin keps. Om han fick bestämma själv så skulle den mer än gärna sitta på dygnet runt men inomhus så har vi infört kepsförbud. När vi var i Stockholm så köpte jag en ny fin keps åt han som jag trodde han skulle gilla. Men inte det! Han ska bara ha sin gula Sverigekeps som han fått av farfar.

Livet är otroligt skört.
✿.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿
Från ena dagen till den andra så
kan det vara kört.
Man går & lägger sig med tron att
alla man känner finns kvar tills näst
kommande dag & att allt är som
det alltid var.
Men dom som varit med vet att allt
för lätt & fort kan någon nära ryckas
bort.
Så lev här & nu, lev varje dag som
som det var första dagen i ditt liv.
Bry dig om dom dina så mycket du
någonsin förmår, för tillbaka dom
mer vi aldrig någonsin får ♥
✿.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿
Skriven av:
Sorg & Kärlek Änglar visst finns dom..

Mitt i busleken och i närheten av Lövånger så händer det som man inte vill ska hända. Josef böjer sig plötsligt fram och spyr upp frukost, lunch och middag. Snabbt ut och av med kläderna sedan försöka torka bort det värsta medan myggen attackerade oss. Tur att detta inte hände tidigare för nu sitter vi i en stinkande bil. Jag vill hem!!!

Jag är trött, barnen är trötta men R verkar roa sig! Nu vill jag bara hem, men det är några timmar kvar innan vi är framme.

Nu så lämnar vi huvudstaden och beger oss mot skogarna och myggen igen. Det har varit super mysigt att få vara här och vi har hunnit träffa mycket släkt och vänner. Men nu så längtar jag hem men först så har vi ca 12 timmars resväg kvar. Det är synd att detta land är så himla avlångt för jag trivs bra där jag bor idag men saknar samtidigt min gamla hemstad och familjen. Vi får hälsa på en vända till i sommar i samband med att vi ska utomlands.

Idag så har vi hängt på ett lekland eftersom vädret var så dåligt. Ljudnivån är nog en bra bit över 100 decibel men Josef skiner av lycka. Melvin har fått busa lite med sin kompis Gustav och jag har fått prata lite med Karin. Snart så blir det då hemgång och lite vila innan vi ska bort på middag.

Idag så har vi firat min minsta lillasyster som tog studenten. Glada såg vi dem springa ut från skolan och blev omkramade av familjerna. Sedan så åkte de lastbil genom stan och sprutade öl på varandra medan vi förberedde mottagningen. En buffé av god mat och tårta var uppdukad och släkt och vänner var samlade. Även några av mina barndomsvänner som jag inte träffat på flera år kom dit och det var jätte kul att få se dem igen. Jag har tagit massor av bilder under dagen som jag tänkte visa vid ett senare tillfälle då jag vill lägga in dem på min dator som jag har hemma.

Men ett stort grattis till Frida som nu äntligen är färdig med 12 år i skolbänken. Förhoppningsvis så blir det några år till, men det kan vänta ett tag. Jobba nu hårt och tjäna pengar så att du kan upptäcks värden.