Snart dags för 30-års fest och första gången Melvin och Josef sover borta. Spännande men roligt!

Jag har en liten kille som tror att han är äldre än vad han faktiskt är. Enda sättet jag fick hem han från förskolan var att jag lovade att han skulle få leka med stor pojkarna. Han skiner av lycka och ville idag för första gången på mycket länge ta balanscykeln som är mer lik en vanlig cykel.

I nio månader går man och bär på sitt lilla underverk. Väntar, längtar och funderar på vem det är som bor där inne. Det är en helt fantastisk tid även om man inte alla stunder mår toppen. Sen så kommer då äntligen dagen som man gått och väntat på. Dagen då ens lilla älskling vill komma ut.
Att för första gången få hålla sin skatt i sina armar och få känna lukten av h*n är precis allt man gått och drömt om.

Idag så har Melvin varit utanför magen lika länge som han låg i den. Jag kan inte annat än säga att jag är tacksam för all den tid du delat med oss och jag har älskat dig från första stund. Hoppas på många år framöver fyllda med bråk, tårar, skrubbsår, bus kramar och kärlek. Åtminstone tills mitt hår är alldeles grått och ansiktet så rynkigt att krämer är sedan länge lönlöst.

I helgen så har farbror Marwen varit hemma och har hängt med oss rätt mycket. Igår så gjorde LCHF pizza och såg film. Idag så har vi tillbringat nästan hela dagen ute. Först hemma och röjt på gården sedan så gick vi till förskolan som har en grillning och grillade korv. Killarna är helt slut och ligger nu och vilar och även jag tar det lugnt en stund.

Inte ett moln på himmelen, en kopp kaffe i handen, barnen leker, trevligt sällskap och snart en glass i munnen. Jag har inte mycket att klaga på idag om man säger så…

Efter en lång natt med alldeles för lite sömn så har jag varit trött hela dagen. Jag har ändå tagit mig iväg och köpt gungställningen, en liten skottkärra och romerska ringar. Så nu längtar jag bara efter bra väder så att vi kan vara ute och pyssla på. Men vi måste även jobba på inne med projektet vi startat så att Josef kan få ordning i sitt rum igen.

På eftermiddagen så hade vi besök av faster Jamilla och Britt Mari och åt tacos tillsammans innan de begav sig mot Umeå igen.

Nu ligger vi helt döda i soffan och ser hockey men jag funderar seriöst på att gå och lägga mig i sängen istället. Jag vet att klockan bara är nio och att det är fredagskväll men idag så är jag en sliten tvåbarnsmor.

Vi är på väg till Sundsvall för att hälsa på mamma/mormor och fira Valborg. Det gick bra på morgonen att packa och jag hoppas att jag fick med mig det mesta. Vid 11 så åkte vi och pojkarna sov hela vägen till Umeå. Där stannade vi till för att äta och hämta upp pappa. Nu är vi på väg igen.

Mycket går att göra när man har Josef hemma men att ställa mig och måla skulle jag inte göra eftersom jag vet att det är någon som gärna skulle vilja hjälpa till. Nu så verkar det då som att konflikten är löst och det blir ingen strejk imorgon. Förskolan skulle nämligen inte ha öppet för 15 timmars barnen vid en strejk. Nu så är Josef glad som får leka med sina kompisar och jag är glad som får måla det sista på väggen. Att även kommunal fick igenom stora delar av sina krav känns också bra.

Idag så var Josef med farfar en stund medan Melvin sov och jag målade. Sen så har vi krattat, gungat, sett film och nu sist kvällsbadat. Melvin har nu blivit så stor att han kan sitta med Josef i baljan medan jag tvättar av mig. Skönt att slippa ta allt i omgångar utan nu blir vi alla rena samtidigt.

Ikväll när barnen somnat så blir det till att plocka fram skolböckerna. Vill så gärna bli klar med detta nu…