Jag har hela dagen gått och grubblat fram och tillbaka så jag måste få skriva av mig lite och dela mina funderingar med er.

Byn har nämligen fått ett angenämt problem. Det är så att det är för många barn, så förskoleplatserna räcker inte till. Jag hörde talas om att det skulle bli trångt för någon vecka sedan och skyndade mig då att ställa Melvin i kön. Idag så berättade en utav förskollärarna för mig att de haft ett möte på dagen för att fundera på hur hösten ska se ut. Hon ville inte säga några siffror men jag vet att det rör sig om 5-10 barn som vill börja till hösten och så många platser finns det tydligen inte. Jag vet inte exakt hur många 5-åringar som ska börja förskoleklass men enligt henne så är det inte många och då går det ej att flytta över så många 3-åringar till nästa avdelning eftersom den är full. Barngrupperna varken får eller kan utökas något mer utan bättre lokaler och fler i personalen enligt mig. Det blir säkert mer information efter förskolerådet den 20/3.

Detta är ett jätte stort problem, inte med tanke på vår situation men för bygden i sig. Barnafödandet har ökat de sista åren på grund av att det är många unga som återvänt till sin hembygd men även så har det flyttat in familjer utan tidigare anknytning. Det är självklart jätte roligt att så många barnfamiljer värdesätter livet på landet och den livskvalité som det medför. Att det även bara tar 20 min in till stan är suveränt.

För tre år sedan så ville kommunen lägga ner vår skola på grund av att det fanns för lite barn och vi fick slåss med näbbar och klor för att behålla den. Men nu så är problemet det omvända och det är jätte tråkigt att politikerna inte kan se vad som är på väg att hända utan enbart fattar sina beslut utifrån dagen siffror.  Tyvärr så förlorade vi kampen om den befintliga förskolan som var placerad på vår gata och den flyttades till stan. Istället så gjordes skolans lokaler om för att rymma de minsta barnen vilket var en förutsättning för att skolan skulle kunna behållas.

Några hus är idag till salu i byn och det verkar inte vara nämnvärt svårt att sälja så fler barnfamiljer kanske är på väg?  Att ha närhet till barnomsorg vet jag från min mäklarerfarenhet har en stor avvägning i val av boendeort så det här bekymret ska definitivt tas på allvar då det påverkar hela bygden. Vill vi att det fortsättningsvis ska vara attraktivt att bo på landsbygden så måste vi agera.

Hur ska vi då lösa problemet? Jag har inget svar på den frågan idag men vi måste komma på en bättre lösning än vad kommunen verkar ha. De vill som det låter idag låta barnen gå på en förskola i stan då även granbyarna har fullt på sina förskolor.

Ska de låta bygga en barack intill skolbyggnaden och hur skulle det praktiskt fungera? Kan man nyttja kyrkans lokaler där vi idag har öppna förskolan? Går skolan att bygga om/ut på något sätt?  Nu sitter jag bara och bollar tankar.

Som ni märker så skulle jag kunna skriva en hel krönika om detta, för det upprör mig så mycket men jag har försökt hålla mig kort och får väll uppdatera när jag vet mera.

Klockan är nu 20:00 och jag sitter redan vid köksbordet! Det var väldigt länge sedan som de bägge sov vid denna tid men idag så var de helt slutkörda. Josef har haft en intensiv dag på förskolan för onsdagar är favoriten, då går de ner till gymnastiksalen och leker. Sen så har vi varit ute och lekt mer innan vi gjorde ett spontanbesök hemma hos Rikard och Jessica och sprang lite till.

Melvin och jag fick besök på förmiddagen av Sandra och Neo och vi fikade samt busade med pojkarna. Sömnen blev dock lite rubbad då det var roligare att vara med kompis än ligga och vila i soffan. Även eftermiddagsluren förstördes då storebror tyckte att han skulle vakna och jag ej han med att stoppa innan han var uppe i vagnen och skrek. ”vakna Bo, vakna”

Men jag är pigg och glad, för nu när de bägge sover så hinner jag plugga en timme innan Grey`s anatomy börjar på tven.

Vår torktumlare har sedan ett tag krånglat ordentligt och nu så är vi trötta på att försöka laga den så idag åkte vi in till stan för att titta på en ny. Torktumlaren som vi har är från 1998 så det är inte så konstigt att den nu behöver bytas ut. Vi har tittat lite på nätet och jämfört olika modeller men vi ville klämma och känna lite i verkligheten innan vi bestämde oss. Vi åkte till två vitvarukedjor och jämförde deras produkter mot varandra innan vi tillslut slog till och gjorde ett köp.

Vi valde att gå på ett paketerbjudande och köpte både en ny tvättmaskin och torktumlare. Dels för att det blev lite billigare men även för att tvättmaskinen nu är tio år och det är svårt att veta hur länge till den håller. Vi tvättar så pass mycket idag och de närmaste åren kommer att se lika intensiva ut så det känns rätt viktigt att vi har bra saker.

Tvättmaskinen som är fullt funktionsduglig tänkte jag lägga ut på nätet för 500 kr och se om någon skulle vilja ha den. Modellen är en Electrolux från 2003 som säkert har nått år kvar innan den är slut. Perfekt i sommarstugan eller lägenheten kan jag tycka. Är det någon av er som är intresserad så säg till, annars så lägger jag nog ut den till helgen.

Nu måste jag få tag på elektrikern och höra om han har tid att komma förbi på fredag och installera de nya maskinerna samt titta på vår dimmer i vardagsrummet som strular för oss.

Precis när jag tänkte gå och lägga mig igår kväll så hör jag hur Josef vaknar och gråter smått hysteriskt. Jag tänkte att det var en mardröm och gick in för att trösta han men killen är full av spya och mer är på väg. Upp ur sängen, av med pyjamas och torka av. Hatar magsjuka, blä!!!
Sen så var det två omgångar till under natten varav då även Melvin vaknade till när Josef grät.
Nu är klockan sex på morgonen och pojkarna är klarvakna så vi har slagit på en film i sovrummet och ligger och slappar. Ingen mer spya och ingen feber och så hoppas vi att det förblir.

Jag vågade inte gå till öppna förskolan idag med tanke på mina tidigare magbekymmer och risken att smitta någon annan. Istället så har jag och Melvin dolat på här hemma och småplockat samt pluggat en del. Magen mår då mycket bättre och imorgon så hoppas jag att jag är helt återställd.

Jag kom på att jag glömt att berätta att jag fick ett C på matteprovet som jag skrev för snart två veckor sedan. Eftersom jag och många i min närhet inte förstår sig på det nya betygsystemet så kan jag informera om att det är ett svagt VG. Detta känns ju toppen och förhoppningsvis så behöver jag inte plugga någon mer matte nu för att få min behörighet. Men läraren skulle väga ihop resultatet med mitt betyg från 2004 och återkomma nästa vecka innan allt är klart.

Sen så kom min älskade pappa och barnens morfar hit idag och ska stanna hos oss tills på söndag morgon. Tanken är den att vi ska leka, mysa och äta gott samt få lite kvalitetstid med varandra. Pappa hade med sig en egenkomponerad uppfinning som ska underlätta för Melvin att äta kex och annan enklare mat själv. Det är ursprungligen en lampa som går att böja och vända i alla dess riktningar och på den sitter en klämma som ska hålla fast maten. Själva uppfinningen fungerar bra men kexen är lite hårda så de bryts lätt sönder. Men jag ska fortsätta prova imorgon för att se om vi kan finjustera den lite.

Ute snöar det för fullt och blåser kraftigt så det känns ganska lönlöst att gå ut och skotta. Jag börjar vara riktigt less på att skotta vid det här laget och önskar mig lite härligt vårväder.

För att inte deppa ihop så sitter jag och bläddrar i en katalog som jag fick av arbetsterapeuten. Den är fullproppad av kreativa leksaker och jag har redan hittat 100 saker som jag skulle vilja köpa. Koner, tunnlar och balansplattor. Perfekta saker att göra hinderbanor med ute på gräsmattan.

Sen så sitter jag även och funderar på saker som jag vill göra om i trädgården. Till att börja med så skulle jag vilja att vi plockar bort minst tre barrträd för dessa hatar jag verkligen. Kottar som sprutar i gräsklipparen och hårda barr som fastnat under fötterna. Nej tack, bort!

Sen så skulle jag vilja plocka bort rosenbuskarna vid lekstugan där det för övrigt även växer massa brännässlor samt det otroligt fula prydnadsträdet bredvid. Istället så vill jag sätta upp en gungställning eller en sandlåda så att vi kan vara ute på gården och leka.

Förra året så var vi nästan varje dag till parken och lekte, vilket var kul men det vore skönt att få gå ut i bikini och leka utan att behöva släpa med sig massa saker som man gör till parken. Eller åtminstone kombinera alternativen.

Nu måste jag sluta drömma för det är dags att gå ut i ovädret och hämta storkillen.

Jag måste fråga imorgon på förskolan om Josef skippade lunchen eller mellanmålet för killen var rejält hungrig idag.

Jag hämtar alltid efter mellanmålet vid 14:30 och när vi var hemma idag vid 15:00 så hinner han knappt få av sig kläderna innan han har gått till kylskåpet och plockat fram en matlåda full med makaroner. Dessutom så tar han fram hamburgerdressingen och ställer på bordet. Sen så äter han glatt upp nästan hela matlådan tillsammans med mycket dressing. (konstig kombination)

En timme senare så går han till fruktskålen och hämtar en klase bananer och en apelsin. Denna gång så får han bara en banan och nästan hela slinker ner i magen.

Till middag så serverades det ravioli och eftersom han råkat somna vid 16:30 och sov till 17:00 så åt vi först vid 18:00. En burk är ganska så stor och det brukar alltid bli matlåda över men när jag ätit min portion som var lika stor som hanns så var han fortfarande inte mätt. ”Mera, mamma” så han fick en portion till. ”Mera, mamma” Jag skakade bara på huvudet och tömde det som var kvar i kastrullen på tallriken. 18:45 var han färdig och tallriken renskrapad!

Jag tog inte ens upp pratet om kvällsfika för då hade han säkert spytt upp allt för att magen blivit för full.

2 1/2 år och äter som en tonåring. Hur ska detta sluta?